2008, 5 – 12 april. Norwegian Cruise Line (NCL), M/S Norwegian Dawn

Året var 2008 och eftersom jag föddes nådens år 1948, så fyllde jag 60 år och vi valde att fira det på en kryssning i Karibien.

Rederi: Norweigian Ceuise Line.

Fartyget: M/S Norwegian Dawn. Byggt 2002, mellanstor kryssningsfartyg för 2200 oassagerare. Snyggt och fråscht.

Koncept: Freestyle Cruising. En kryssningsform som är vår absoluta favorit! Det innebär, som på det här fartyget att man har 13 olika restauranger ombord, där du kan inta dina måltider. Inga fasta tider, inga fasta bord eller bordsgrannar. Här är det som att ”gå på stan” och välja en restaurang som passar just för tillfället. Allt från den enkla hamburgerrestaurangen, via bufferestaurang, klassisk kryssningsmatsal, italiensk, mexikansk upp till flott fransk krog och en restaurang specialiserat på skaldjur.

Passagerare: Den amerikanska publiken domirerade helt klart, uppskattar det till 80%. En del engelsmän, spanjorer, ännu flera norrmän och vi träffade ett svenskt par ombord.

Resrutt: Miami, Florida – Samaná, Dominican Republic – St. Thomas, American Virgin Islands – Tortola, British Virgin Islands – Great Stirrup Cay Bahamas – Miami, Florida

Hamnar: Inte riktigt rättvist att vi skall bedömma hamnarna, eftersom vi inte deltog i några utav de organiserade utflykterna. Själv hade jag tidigare besökt öarna och Carola tyckte det räckte med att se närområdet där båten lagt till.

Samaná, liten ort som jag fick den uppfattningen att den nyss uppstått och pga av att kryssningsfartygen lägger till här, för närheten till bukten och lämpliga utflyktsmål. Trist, några utslängda nya center med souveniraffärer och inte mycket mera. Vi hyrde en mopedtaxi som togs oss runt i de närmaste omgivninganra och som bekräftade att det var inte mycket att titta på där.

Vi fick höra av andra passagerarer som varit på de arrangerade utflykterna att man var nöjda. Det fanns en hel del att välja på, bl.a. valsafari i bukten, djungelturer osv. Vi borde nog gjort som de flesta andra, åkt på utlykt.

St. Thomas. Helt anpassat för kryssningresenärerna, gångavstånd till centrum och shoppingen som de flesta amerikaner siktar in sig på eftersom det är ”tax free”. Själva var vi inte intresserade av shoppingen så det blev en promenad genom centrum och sedan söka upp en taxi för att ta oss runt ön. Taxin blev en sorts öppen buss som tog oss på en ö-rundtur.

Tortola. För mig var Tortola bara känt för att man brukade starta charterkryssningar här och måste tillstå att efter att nu även varit där så blev det inte mera känt. Nej, det var ingen spännande stad. Vi låg två stora kryssningsfartyg samtidigt i hamnen och det var ett antal tusen passagerare vandrande runt i den lilla staden och alla med samma ansiktsuttryck, ”men var är stan´?” Another island, but same shit, but different flag…*s* Ingen höjdare och undrar om de som åkte på arrangerade utflykter såg något spännande, tvivlar.

Great Stirrup Cay – Bahamas. Badutflykt på Bahamas är vad det är. Lite märkligt egentligen, men förstår att kryssningsrederierna behöver stopp i närheten av Miami och vad jag förstår har alla kryssningsrederier med själv aktning sin egen ö i Bahamas. Okey, större, varmare än Gullvik, men samma sak egentligen, dvs en badplats.

Hytt: Vi kostade på oss en mini-suite, med balkong. Som ett bättre hotellrum, men med en service som vi ine hittar när vi kommer iland. Suvernt bra!

Maten: Toppen! Av de 13 restaurangerna ombord provade vi kanske 5 – 6 restauranger. Frukostarna åt vi i den stora buffé restaurangen eftersom vi gillar att äta frukost så och frukostutbudet var enormt där. Luncherna som var aktuella åt vi också i den stora buffé restaurangen, medans middagarna valdes med större omsorg. I två av restaurangerna var det en ”surcharge” på 20 – 30 USD/person. Det vcar den eleganta franska restaurangen och i restaurangen som hade specialiserat sig på skaldjur. Ja, mycket hummer och fransk mat blev det till middag.

Aktiviteter ombord: Ja, det fanns det vanliga kryssningsprogrammen, Broadwayshower i den stora teatern, casino och mindre barer med underhållning. Helt okey.

På dagarna fanns säkert massor av aktiviteter, men som vi aldrig deltog i. Okey, jag gick på en ”konstauktion” bara för att konstatera att vi i Europa år  är långt ifrån USA när det gäller uppfattningen vad en auktion är. Rena skojeriet, men det bjuder jag på.

Poolområdet var väldigt fint i förhållande till fartygets storlek och vi var helnöjda!

Vår bedömning: För oss var conceptet ”Freestyle Cruising” perfekt och vi skulle redan nu redan kryssat med NCL igen om det bara stämt med datum och avresehamner. Men vårt favoritrederi är NCL och deras koncept och vi kommer snart att kryssa med dem igen!